Om hjälpsamhet, överansvar och organisationer som vänjer sig vid att människor löser det
Människan. Ledarskapet. Organisationen. – Del 4
”Vi måste hjälpas åt.”
Fyra ord som finns på nästan varje arbetsplats.
Och självklart ska vi hjälpa varandra.
Men vad händer när en tillfällig kraftsamling blir ett permanent arbetssätt?
När “kan du ta det här just nu?” blir “du brukar ju ta det där”?
Och när organisationen börjar fungera just därför att några kompetenta och ansvarstagande människor ständigt gör lite mer än vad uppdraget egentligen rymmer?
Då behöver vi prata om något betydligt större än hjälpsamhet.
Vi behöver prata om vad vår hjälpsamhet håller uppe.
Efter mer än 30 år i ledande roller har jag sett hur lätt de mest ansvarstagande människorna blir organisationens stötdämpare.
De ser vad som behöver göras.
De löser.
Täcker upp.
Tar det där extra samtalet.
Jobbar lite längre.
Säger:
”Jag fixar det.”
Och eftersom de fixar det kan problemet förbli osynligt.
Det leder till en obekväm men viktig tanke:
Människors kompetens kan ibland dölja organisationens brister.
I veckans avsnitt pratar jag om skillnaden mellan kollegialitet och kompensation, hjälpsamhet och överansvar och mellan en tillfällig kraftsamling och ett permanent arbetssätt.
Vi undersöker också ledarskapets ansvar.
För en ledare behöver inte bara fråga:
Hur löser vi dagens problem?
Utan också:
Vilket system håller vi på att skapa genom sättet vi löser det på?
Om samma person alltid får de svåraste uppgifterna för att hon är bäst på dem, vad skapar vi då?
Om den som arbetar snabbast belönas med ännu mer arbete?
Om den som sätter en rimlig gräns betraktas som mindre engagerad än den som ständigt överskrider sin?
Då har vi inte bara en individfråga. Då behöver vi titta på kulturen och organisationen.
Och som vanligt tittar vi genom tre perspektiv:
Människan. Ledarskapet. Organisationen.
Veckans Pem funderar innehåller därför en fråga som kan skava lite:
Vad håller jag just nu uppe genom min egen överkapacitet?
Och ja, du behöver inte resa dig på nästa personalmöte och ropa:
”PERNILLA NORBERG SÄGER ATT DET HÄR ÄR ETT ORGANISATIONSPROBLEM!” 😄
Det kan bli onödigt dålig stämning före förmiddagskaffet.
Men kanske kan du börja fråga:
Är det här något tillfälligt vi behöver lösa tillsammans eller har vi börjat använda människors hjälpsamhet för att hålla ett problem under armarna?
Det är två helt olika saker.
🎧 Livslyft & Livslust – med Pem
För hållbart ledarskap handlar inte om att människor ska lära sig bära mer. Det handlar också om att bygga organisationer där de inte behöver göra det. ❤️🔥
