Den röda sladdjäveln. Varje gång jag skulle fotografera hemma låg den där och störde i bakgrunden mitt bland de annars så harmoniska färgerna i vårt hem. Min mans knallröda mobilladdare, ja, den fanns bara i signalrött. Vad är det för djävulens påfund? tänkte jag och ryckte irriterat ur den och gömde den varje gång.

Hej och välkommen till Mamman var här. Här samlar jag observationer om moderskap, fotografering, vardagen och livet.

Observationerna rör sig genom fyra återkommande perspektiv: Vackert på riktigt, Vardagen genom kameran, Det kreativa livet och De kreativa verktygen.

Det här är Observation 04 ur Vackert på riktigt: Det vackra på riktigt

Tack för att du läser mamman var här! Prenumerera kostnadsfritt för att inte missa när nya inlägg publiceras.

Väldigt länge var det viktigt att allt var fint. Hemmet skulle vara städat. Färgerna skulle harmoniera. Ljuset skulle vara rätt. Det skulle finnas en tydlig röd tråd. (Metaforiskt alltså. Inte den röda sladden.) Som fotograf var jag kanske extra medveten om det visuella. Allt skulle helst stämma.

Men ett liv stämmer inte. Speciellt inte när man blir mamma. Ett liv är stökigt, motsägelsefullt, överväldigande, underväldigande, oförutsägbart, ibland fult, ibland vackert. Ofta är det allt på en gång i en enda röra som är svår att urskilja.

Plötsligt finns det så mycket som är utanför ens kontroll. Jag försökte skapa ordning där jag kunde.

I mina fotograferingar av andra fick jag utlopp för denna önskan, för under en timme går ordningen att upprätthålla, i alla fall hjälpligt. Rätt kläder, rätt färger, rätt ljus, rätt stämning.

För en stund kunde vi alla kliva in i den värld som reklam, filmer och sociala medier lärt oss att längta efter.

Med tiden var det något som började ta emot med den här sortens bilder och till slut kunde jag inte mota bort känslan längre. Det var bara det att jag inte förstod exakt vad skavet var.

Jag visste nog bara att jag längtade efter något som kändes mer sant.

Det var då det gick upp för mig att det finns två sorters vackert.

Det skapade vackra.

Och det vackra på riktigt.

Det skapade vackra är en idé. En idé om harmoni, om estetik, om “rätt” färger, om ordning, om det som kan få en bild att kännas visuellt tilltalande vid första anblick.

Det är en idé utifrån som vi växer upp med och vi får lära oss allt om den här idéns regler. Vi möter bilden av det skapade vackra så ofta att vi till slut tror att den är sann. Att det är så det ska vara och det som avviker är fel. Det blir en inre måttstock som vi hela tiden mäter oss mot och inte sällan leder den till känslan av otillräcklighet.

Det vackra på riktigt handlar om liv, om relationer, om kärlek, om de små stunderna, om utmaningar, om sorg, om ett barns favorittröja som aldrig är ren, om en mamma som bär sitt barn trots att ryggen värker, om ett hem där människor faktiskt bor.

Det är inte alltid det vi först tänker på som uppenbart vackert. Men det är det vi kommer sakna när det en dag är borta.

Det skapade vackra följer tiden.

Det vackra på riktigt överlever tiden.

Det är de två sorters vackert som gör att du ena sekunden säger till ditt barn att det är vackert precis som det är.

Och i nästa sekund står du framför spegeln och ser kritiskt på dig själv.

Jag kan fortfarande tycka att bilder på det skapade vackra är just vackra, men de berättar ofta samma historia- och det är något stort och fundamentalt som saknas.

När det gick upp för mig att det finns två sorters vackert insåg jag hur mycket energi jag hade lagt på det skapade vackra.

Och hur lite jag faktiskt hade sett det vackra på riktigt. Det som redan fanns där, det som var lätt, det som inte krävde något.

Då fick jag också min andra stora insikt kring fotografering.

Den börjar långt innan jag lyfter kameran. Den börjar i hur jag ser.

Idag frågar jag mig inte längre:

Blir det vackert om jag tar den här bilden?

Jag frågar mig:

Vilken sorts vackert försöker jag fånga?

Länkar:

Connecta med mig på Instagram

Gå med i fotomedlemskapet Mamman var här!

Boka en fotografering med mig



This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit mammanvarhar.substack.com

Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör Louise Nordberg. Innehållet i podden är skapat av Louise Nordberg och inte av, eller tillsammans med, Poddtoppen.