En av mina favoritberättelser i Toran handlar om minne och hur kvarhållandet av minne kan förebåda att den älskade människa vi tror är förlorad fortfarande lever. Det är förstås berättelsen om Jakob och hans son Josef. Josef är död, tror hans far. När sorgeåret gått borde han därför släppa taget. Men han trotsar sorgens utmätta tid genom att fortsätta sörja. Denna sorg kan man läsa som det dramaturgiska tecknet på att något oväntat kan ske. Det gör det också: Josef visar sig leva.
Musik:
Concierto De Aranjuez (Sats 2, Adagio (Arr)) av Joaquin Rodrigo med Geoffrey Simon & Maurice Murphy
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
