En varm mule mot handen eller en katt som spinner i knät. Vi djurägare vet att det är lugnande, men vad händer egentligen under ytan? I detta avsnitt fokuserar vi på oxytocin – kroppens eget "lugn-och-ro-hormon".
Vi diskuterar hur djuren kan fungera som en livlina vid panikångest och varför ansvaret för ett annat liv kan vara vägen ut ur en depression.
I det här avsnittet får du veta:
Kemin bakom bandet: Hur fysisk kontakt med djur sänker blodtryck och dämpar rädsla.
Ångestbromsen: Varför djurens närvaro tvingar hjärnan att "grunda" sig i nuet.
Mening: Vikten av att känna sig behövd (self-efficacy).
Forskning & Källor:
Hormonella effekter av djurkontakt: Beetz, A., et al. (2012). Psychosocial and Psychophysiological Effects of Human-Animal Interactions: The Possible Role of Oxytocin. Frontiers in Psychology. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3408111/?hl=sv-SE
Djur i mental hälsa: Odendaal, J. S. (2000). Animal-assisted therapy — magic or medicine? Journal of Psychosomatic Research. (Studie om hur interaktion med djur sänker blodtryck och kortisol).https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11119784/
"The File Drawer Problem": Inom oxytocin-forskning finns en tendens att bara publicera studier som visar positiv effekt. Studier där oxytocinet inte höjdes hamnar i byrålådan.
Relationen avgör: Det räcker inte med ett djur. Forskning visar att oxytocin-påslaget är starkt kopplat till relationen. Att klappa en okänd, stressad get ger inte samma effekt som att klappa sin egen hund. Det kan till och med höja stressen om man är ovana vid djur.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Tess och Mattias. Innehållet i podden är skapat av Tess och Mattias och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
