OSA är en ledningsfråga.

"Har jag koll på vad som händer där ute när jag fattar de här besluten?"

Det är frågan som Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, vill att landets ledningsgrupper ställer sig. Inte en gång om året på en strategidag. Utan varje gång ett beslut fattas som påverkar de människor som ska omsätta det i praktiken.

Det låter enkelt men det sker för sällan.

I det här avsnittet av Health for Wealth samtalar jag med Lars Lööw om varför den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – OSA – är mer aktuell än någonsin. Om vad tio år med en föreskrift faktiskt har gett. Och om vad som krävs härnäst – av myndigheter, politiker, ledningsgrupper och de chefer som varje dag försöker göra ett hållbart jobb under förutsättningar som inte alltid är rimliga.


Vad siffrorna berättar – och vad de egentligen handlar om

Ökningen av sjukfrånvaron i Sverige har en tydlig koppling till psykisk ohälsa och till arbetslivet. Arbetsmiljöverket har, efter en av sina största inspektionsinsatser någonsin – samtliga akutsjukhus i Sverige – kunnat konstatera det som många på golvet länge vetat: ansvaret för OSA har hamnat på fel nivå.

Det finns beslut som fattas på en annan nivå. I den högsta ledningen, på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Beslut som får avgörande konsekvenser för hur en första linjens chef kan ta sitt ansvar. Och när de förutsättningarna saknas kompenserar chefen, täcker upp, biter ihop – tills det inte går längre.


Kunskapen finns. Men når den rätt nivå?

OSA-föreskriften fyller tio år. Den innehåller skallkrav som är glasklara: ökad kunskap hos högsta ledningen, tydlig prioritering, befogenheter och stöd, kontinuerlig dialog och systematisk uppföljning. Det är inte vaga ambitioner – det är lag.

Ändå ser vi att det inte nått hela vägen.

Det finns hälsoekonomiska analysverktyg som kan sätta faktiska siffror på vad bristande förutsättningar kostar. Forskning och kunskapsunderlag finns att hämta. Men kunskapen måste efterfrågas och mötas av ett genuint intresse uppifrån för att göra skillnad.


Varför kvinnor drabbas hårdare – och vad det egentligen säger oss

Det är kvinnor som dominerar i statistiken över arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetsmiljöverkets egna analyser visar att skillnaden inte ligger mellan kvinnor och män inom samma yrke – den ligger i vilka yrken som toppar listan. Och det är de offentliga tjänsteyrkena, vård, skola och omsorg, som år efter år återfinns längst upp.

Det är inte ett individuellt problem som löses med friskvårdsbidrag eller stresshanteringskurser. Det är ett strukturellt problem som kräver strukturella svar – på ledningsnivå och på politisk nivå.


Reflektionsfrågor för dig som individ

  1. Vet du vad OSA-föreskriften ställer för krav – och i vilken utsträckning de uppfylls i din vardag? Vad saknas, och vem äger det gapet?
  2. Har du formulerat vilka förutsättningar du behöver för att göra ett hållbart och lagenligt jobb – och har du lyft det med din chef?
  3. Tänk på ett beslut som nyligen fattades ovanför dig och påverkade din vardag. Tror du att beslutsfattaren hade koll på den effekten – och vad skulle hända om du berättade?


Reflektionsfrågor för er som team eller organisation

  1. På vilken nivå fattas egentligen de beslut som formar förutsättningarna för arbetsmiljön hos er – och är det rätt nivå som äger ansvaret?
  2. Har er ledningsgrupp tillräcklig kunskap om vad OSA innebär på operativ nivå, och finns det strukturer för att den kunskapen ska nå fram och användas?
  3. Lars fråga att ta med: Har vi koll på vad som händer där ute när vi fattar de här besluten? Hur skulle ni svara på den i er ledningsgrupp idag?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mer mästerskapssnack finns på vår samling med avsnitt om Fotbolls-VM.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier. Innehållet i podden är skapat av Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier och inte av, eller tillsammans med, Poddtoppen.