Det tog två och ett halvt år innan jag vågade trycka på publicera. Och när jag väl gjorde det ville jag mest gömma mig under täcket.
I det här avsnittet pratar jag om den där tysta, viskande rösten som alltid säger att du kan lite bättre, och bli lite mer. Om hur min perfektionist drev mig hela vägen in i väggen. Om halvfärdiga utbildningar, mappar fulla med saker som ingen fått ta del av, och varför det är så skönt att aldrig bli klar. Och om ett troll, ett rep och en dragkamp vi aldrig kan vinna.
Men framför allt pratar jag om hur vi kan välja att se på det istället: att perfektionisten inte är den du är, bara en del av dig. En trött liten beskyddare som försöker hålla dig trygg.
Du får också tre konkreta steg för att börja släppa taget. För tänk om du inte behöver vinna dragkampen? Tänk om du bara behöver sluta dra i repet?
Nämnt i avsnittet
IFS, Internal Family Systems: en terapimodell som ser på oss som ett inre system av olika delar, där alla delar har en god avsikt
Self, eller Jaget: den trygga, lugna kärnan i oss som kan möta våra delar med nyfikenhet och medkänsla
Shitty First Draft, eller skit-versionen: från författaren Anne Lamott och hennes bok Bird by Bird
Känner du igen dig?
Skriv till mig och berätta vad din perfektionist brukar viska i ditt öra. 🤍
Här hittar du mig
Instagram: majadahlstrom___
Hemsida: majadahlstrom.com
Coaching: Skicka ett DM ❤️
Om avsnittet gav dig något får du gärna dela det med någon som behöver höra det, eller lämna ett betyg i din poddapp. Det betyder mer än du tror.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Maja Dahlström. Innehållet i podden är skapat av Maja Dahlström och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
