Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
En sak som kan uppfattas som ologiskt är att ett ord som stavas på ett visst sätt, kan uttalas på ett helt annat sätt. Det som väger tyngst när det gäller stavning är bruket, hur man gör. Alltså argumentet att ordet ska stavas som det brukar stavas, eller brukade stavas.
– Sjuåringar som ska lära sig att stava är väldigt få och i minoritet jämfört med majoriteten av gamla stötar som har stavat på ett visst sätt i hur många år som helst. Så det finns en inneboende tröghet i systemet som gör att det blir väldigt svårt att genomföra stavningsreformer, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om logik i språket
Vad hade vi för språkliga regler innan grammatiken utvecklades?
Varför har det svenska språket så många ord som stavas på ett sätt men uttalas på ett annat?
Är de två ordklasserna substantiv och verb dominerande också i andra språkgemenskaper?
Varför har ordet ”gapa” samma form i grund- och imperativform?
Hur har uttrycket ”både ock” kunnat bli ”både men också” och ”både men även”?
Läs mer om logik i språket
Läs Viktig svenska: Alla dom där språkfrågorna (2023)
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
