Det talas om att det är ett plånboksval där vallöften om mer pengar i plånboken haglar. Men vad kan man utläsa för ideologi i sakfrågorna och vad är det för värden som står på spel?
Villa, volvo, vovve. I årets valrörelse är familjen i fokus. Familjen brukar förstås som ett konservativt värde som står för samhällets viktigaste fundament. Det är i familjen som individen får sin trygghet och moraliska fostran och den fungerar som en naturlig länk mellan generationer. Vad finns det för ideologiskt svar på att familjen lyfts fram i valrörelsen?
Förra valets stora ideologiska vattendelare var att vänstersidan varnade för att Sverigedemokraterna hotade demokratin och högersidan varnade för att Sverige förstördes av gängkriminalitet och den stora migrationen och svaret var en restriktivare politik. Då var liberalismen den stora förloraren och konservatismen hade medvind. I årets valrörelse har frågor om kriminalitet och migration tonats ner och i stället talas det om gemenskap, trygghet, frihet och en stärkt välfärd. Hur har den ideologiska spelplanen förändrats från förra valet?
När partierna nämner sina visioner är det ofta i abstrakta termer: Sverige ska bli ett tryggare och friare land, Sverige ska bli som Sverige igen, en annan värld är möjlig, ett Sverige där vi håller ihop, ett Sverige som är rikt, rimligt och rättvist. Vad finns det för ideologiskt innehåll i visionerna? Vad händer med den ideologiska kartan om vänstersidan vinner? Vad händer på högersidan om Tidöpartierna får fyra år till? Är det som på ytan beskrivs som ett plånboksval egentligen ett val om ideologisk riktning? Medverkande: Idéhistorikern Jenny Andersson och statsvetarna Ludvig Beckman och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag). Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
