Vem äger rätten att veta, förmedla och forma våra liv?

Samtalet tar sin utgångspunkt i begreppet epistemisk auktoritet – vem som har makten att definiera vad som räknas som värdefull kunskap.

Huvudpunkterna i diskussionen är:

• Skolan och läroplanen som politiska verktyg: Skolväsendet fungerar i grunden som statens sätt att reproducera sig själv. Läroplaner framställs ofta som neutrala eller vetenskapliga, men är i själva verket politiska policydokument och kompromisser.
• Kritik mot matrisstyrning och försnävad kunskapssyn: Deltagarna kritiserar hur ökad utvärdering, betygskrav och kontroll avskalar lärarnas pedagogiska omdöme och tilltro. Kunskapssynen har försnävats till mätbara fakta, vilket skapar en artificiell uppdelning mellan teoretiska och estetiska ämnen (som matematik och musik) samt mellan kropp och intellekt.
• Folkbildning och fria läranderum: Som motvikt lyfts studiecirkeln och folkhögskolan fram. Där råder frivillighet och ett gemensamt kunskapssökande där både lärarens och deltagarens frihet och erfarenheter värnas.