Det här är årets sista avsnitt. Inte ett avslut – utan ett årsbokslut från mellanläget.
I det här avsnittet pratar jag rakt och ärligt om hösten som varit:
Om att släppa ett avsnitt om nervsystemet – och krascha kort därefter.
Om paradoxen i att veta exakt vad man “borde” göra, men ändå inte kunna vidmakthålla det.
Och om varför det inte betyder att något är fel på dig.
Med utgångspunkt i era svar på frågor om när och varför ni lyssnar på podden, rör vi oss genom igenkänning som motpol till skam, om kompensation, gränssättning, utmattning och varför förändring ofta är som jobbigast i mitten – när man gör annorlunda men ännu inte får energi tillbaka.
Det här är inte ett avsnitt med lösningar. Det är ett avsnitt för dig som lever med ADHD – med eller utan diagnos – och som behöver känna att du inte är ensam.
Kvinnor med ADHD har aldrig behövt bli något annat.Vi har behövt få vara de vi är.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Linea Cazorla. Innehållet i podden är skapat av Linea Cazorla och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
