Kan en språkmodell bli en sorts ficklampa in i det egna huvudet?
Marcus träffar Henrik Ståhl, skådespelare, regissör och skapare av podcasten Somna med Henrik. Han använder Claude som ett märkligt sällskap i tanken, ett sätt att fånga lösa trådar, följa infall och få syn på mönster i sig själv som annars lätt glider undan.
AI kan redan skriva, prata, härma röster och fortsätta i någons stil. För någon som arbetar med språk, fantasi och närvaro är det både lockande och besvärande. Var slutar verktyget och var börjar medspelaren? Vem äger en röst? Och kan en AI-version av Henrik fortsätta viska ut nya avsnitt när människan Henrik har loggat ut?
Det blir ett samtal om skapande, skådespeleri, självförståelse, digitala dubbelgångare och den där svindlande känslan av att tekniken plötsligt svarar tillbaka.
Följ oss på Spotify och lyssna på senaste avsnittet här:
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Savantic AI Lab. Innehållet i podden är skapat av Savantic AI Lab och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
