I det här avsnittet tar konstnären och fotografen Ulf Rehnholm oss med in i begreppet wabi sabi, en japansk livshållning som firar det skeva, det åldrade och det ofullständiga, mitt i en värld besatt av perfektion och ständig uppgradering.
Ulf berättar om sin egen väg tillbaka till fotograferandet, från åratal som fotolärare med fokus på tekniskt korrekta bilder, till mötet med LOMO-kamerans “tio budord” och hålkamerans oförutsägbara, månadslånga exponeringar. Vi får följa hur orden wabi och sabi vuxit fram genom historien, från ensamhet och karghet till en stillsam uppskattning av det enkla och det som bär spår av tid.
Avsnittet utforskar wabi sabi som både världsåskådning och praktik: i den japanska teceremonin, i zen-trädgårdens tomrum, i ikebanans vissnande blommor, och i det analoga fotografiet, där brister, oskärpa och slump inte är fel utan en del av bildens liv.
Ett samtal om närvaro, ofullkomlighet och konsten att stanna kvar lite längre, istället för att genast gå vidare.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Ulf Rehnholm. Innehållet i podden är skapat av Ulf Rehnholm och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
