I många fall har gravrösen fått vara sinnebilden för den tid som vi kallar för bronsåldern. Här tittar vi närmare på vad ett gravröse är, hur det ser ut och vad det kan berätta om den tid som det uppfördes i. Vi diskuterar också bilden av bronsåldersröset som fenomen och konstaterar att allt kanske inte alltid är vad det verkar vara. Nu kör vi Arkeologipodden mot röset!
Artelius, Tore 2005. ”Bronsåldersbygden som sprack – om rösemonumentens ålder i södra Västergötlands inland.” i Goldhahn, Joakim (red.) Mellan sten och järn. Del II. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter No 59.
Burenhult, Göran (red.) 1999. Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Goldhahn, Joakim 2006. “Från landskapens monument till monumentens landskap - om döda och efterlevande med exempel från äldre bronsålder, 1700-1100 cal BC.” i Østigård, Terje (red.) Lik og ulik - Tilnærminger til variasjon i gravskikk. Bergens universitet.
Ängeby, Gisela och Ragnesten, Ulf 2020. Röset vid Arendal - en mångbottnad historia, Rapport 2020:23 Arkeologerna, Statens historiska museer.
Östlund, Annika 2013. Tossene 314 och 1017, Sotenäs kommun, Särskild undersökning. Rio kulturkooperativ.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör Arkeologipodden. Innehållet i podden är skapat av Arkeologipodden och inte av, eller tillsammans med, Poddtoppen.
