Människor har olika attityder till sådant de uppfattar som spår av andra språk i svenskan. I det första avsnittet av Svenskan i samhället tittar vi närmare på vilka känslor sådana spår väcker hos oss. Vilka sociala värden knyts till svenska med påverkan i form av brytning, lånord eller kod¬växling från till exempel engelska, finska eller arabiska? Vill vi till exempel att en nyhetsuppläsare ska låta på ett visst sätt? Finns det en hierarki mellan olika brytningar?
Till grund för samtalet ligger Ellen Bijvoets forskningsöversikt Attityder till spår av andra språk i svenskan, skriven på uppdrag av Isof. Rapporten beskriver övergripande attitydmönster och där diskuteras bland annat engelskans särställning som högprestigespråk nummer ett, olika brytningars olika status samt skolans och flerspråkiga elevers syn på kodväxling och förortsklang. Resultaten visar att enspråkighetsnormen fortsatt är mycket stark i det svenska samhället. Alla dessa attitydmönster har betydelse såväl för enskilda människors liv som för svensk språkvård.
Medverkande
Maria Bylin är språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet.
Ellen Bijvoet är universitetslektor i svenska som andraspråk och docent vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. På Isofs uppdrag har hon skrivit forskningsöversikten Attityder till spår av andra språk i svenskan som är en sammanställning av de senaste decenniernas forskning om attityder till sådant som många uppfattar som spår av andra språk i svenskan.
Sofia Tingsell är språkvårdare i svenska vid Isofs avdelning Språkrådet.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Språkrådet, Isof. Innehållet i podden är skapat av Språkrådet, Isof och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
