Frankrike är i chock efter helgens demonstrationer som urartade och blev våldsamma. Vilka blir de politiska konsekvenserna? Hur påverkas nästa års presidentval?
Plundring, tårgas och brinnande byggnader. Det som började som protester mot en eftersatt skola urartade under helgen i våldsamma upplopp. Varför togs demonstrationerna över av våldsverkare och vilka blir de politiska konsekvenserna med exakt ett halvår kvar till presidentvalet?
I ett direktsänt TV-tal frågade Frankrikes president Emmanuel Macron ”hur kan fransmän göra så här mot Frankrike”. Samtidigt anser många demonstranter och politiker på vänsterkanten att upploppen är presidentens fel. Bland dem finns Juan Luc Melanchon, vänsterkandidat i det kommande presidentvalet. Melanchon ligger just nu på andra plats i opinionsundersökningarna efter ytterhögerns Marine Le Pen. Båda kandidaterna har på olika sätt använt helgens händelser för att positionera sig. Det politiska efterspelet rullar nu på för fullt och konsekvenserna kan bli stora. Samtidigt har mittens presidentkandidater svårt att få medvind i opinionen, en förklaring är att de sammankopplas med Macron.
Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Marie Nilsson Boij, reporter och producent på Ekot. Programledare: Therese Rosenvinge Producent: Mattias Dellert
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör
Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av,
eller tillsammans med, Poddtoppen.
