Kyrkornas världsråds generalförsamling ägde rum i Uppsala den 4 juli 1968. Ett mytonspunnet år även för kyrkan. Var det här början på en vänstervåg inom kyrkan eller blev det en del av sin tid?
Temat för mötet var Uppenbarelsebokens välkända ord ’Se, jag gör allting nytt’” och diskussionerna på kyrkomötet präglades av Vietnamkriget, studentupproren, rasismen, befrielsekamper och kärnvapenhotet.
Nu skulle kyrkan inte bara predika Guds rike utan även aktivt stödja förändringar och påverka samhällsutvecklingen. Kyrkan tog ställning för olika befrielserörelser så som ANC i Sydafrika och klargjorde att rasism stred mot all kristen lära. Områdena är många där kyrkorna i olika grad har ändrat uppfattning under de senaste 50 åren. Och på många sätt kan förändringarna härledas tillbaka till världskyrkomötet i Uppsala 1968. Men det finns också kritik mot att kyrkan efter 1968 blev mer samhällstillvänd och för politisk.
Människor och tro ställer frågan – Hur ser arvet av Uppsala 68 ut idag?
Vi träffar Carl-Henrik Grenholm professor emeritus i etik som var med på mötet 1968 som ung präst och student. Isabel Apawo Phiri vice generalsekreterare i Kyrkornas Världsråd berättar om arbetet för fred och rättvisa 2018. Den indiska pastorn Samuel Packiam berättar om religionsdialog. Vi möter också unga från hela världen som vill vara med och påverka framtiden genom kyrkornas humanitära hjälp, utveckling och påverkansarbete AC-alliansen.
I studion diskuterar Anders Wejryd, tidigare ärkebiskop med Johan Sundeen från Bibliotekshögskolan i Borås som menar att 1968 ledde till att Svenska kyrkan fick en vänsterpolitisk profil.
Sveriges radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson berättar i en krönika om skillnaderna mellan olika kyrkor i Afrika i synen på framför allt HBTQ-frågor.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av, eller tillsammans med, Poddtoppen.
