Antisemitismen ökar efter Hamas terrorattack i Israel och det pågående kriget i Gaza. Är det en ny antisemitism eller är det samma antisemitism nu som då?
Judar i Sverige upplever en kraftigt ökad antisemitism. Det visar en rapport från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet som kom ut i veckan (slutet av september 2024). Ökningen har skett efter Hamas blodiga attack den 7 oktober och sedan Israel startade kriget i Gaza med målet att utplåna Hamas. Så fort Israel-Palestinakonflikten blossar upp ökar också antisemitismen. Men har konflikten sin egen antisemitism eller är det samma återkommande föreställningar om judar?
Antisemitismen efter 7 oktober och kriget i Gaza
Det mänskliga lidandet och förödelsen i Gaza har lett till stora protester, återkommande demonstrationer och vid flera universitet har studenter krävt att universiteten avbryter samarbeten med Israel. Men protesterna har också haft inslag av antisemitism. En del beskriver Israel som ett kolonialt projekt. Det finns forskare som anser att de postkoloniala och antirasistiska perspektiven leder till att antisemitismen kommer bort: judar blir vita förtryckare. Så hur påverkas synen på antisemitismen med de här teorierna? Var går gränsen mellan antisemitism och Israelkritik?Medverkande: Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi vid Roskilde universitet i Danmark och Pontus Rudberg, docent i historia vid Uppsala universitet, forskare vid Segerstedts institutet och medförfattare till rapporten Antisemitism i Sverige efter 7 oktober.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton Åhlberg
Veckans tips:
Böcker:Vår kamp. En amerikans svar på ”Min kamp” av Adolf Hitler - Henrik van LoonModernity and Ambivalence - Zygmunt BaumanFilm:Fürher och förförare - Joachim Lang
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av, eller tillsammans med, Poddtoppen.
