Individens frihets i centrum och en marknad som skapar välstånd och mångfald. Eller en rå värld där avregleringar och privatiseringar skapar orättvisor och ökade klyftor. Idag går vi mot stängda gränser och hårdare tag från staten. Är det nyliberalismens logiska fortsättning eller en motreaktion mot en marknadsorienterad ideologi?
Nyliberalismens ideologiska födelse brukar tillskrivas Mont Pelerin-sällskapet som bildades i en alpby i Schweiz 1947 med Friedrich Hayek i spetsen. I en tid där socialistiska och kommunistiska strömningar växte sig allt starkare ville sällskapet forma ett intellektuellt försvar för den liberala marknadsekonomin i rädsla för ett allt för starkt folkstyre.
Nyliberalismen i Sverige
Nyliberalismens tankegods tog sig in i politiken och den offentliga förvaltningen från 1980-talet och framåt. Privatisering av välfärden och utförsäljning av statliga företag var ett svar på tankar om att den offentliga sektorn hade blivit för stor och att statens inflytande behövdes minskas. Istället var det ord som valfrihet och konkurrens som fick allt större genomslag. Det som fanns kvar inom den offentliga sektorn skulle styras enligt marknadens principer. Var finns kvar av den nyliberala eran och var hittar vi nyliberalismen i svensk politik idag?Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria, Erik Angner, professor i praktisk filosofi, Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av, eller tillsammans med, Poddtoppen.
