När vi börjar göra saker fast ingen bett oss och kräver tacksamhet för det, för annars blir vi sura och bittra. Då är vi nog långt ifrån den kärleksfulla och medkännande mamma och människa vi vill vara.
Det är en sak att göra saker för att vi tycker om det och gillar resultatet som ger oss en inre bekräftelse, glädje eller ro. Men när det inte blir så?
Möt mig i tankar om risken för martyrskap och hur vi kan tänka kring det.
Jag vill gärna höra vad du får för tankar om det!
Håll kontakten på Instagram @evagrape_rebelandrest eller skicka ett mail till info @ evagrape.se
