En strukturerad vardag med fasta rutiner är en av grundpelarna för att uppnå god psykisk hälsa och välbefinnande. När livet flyter på i en stadig takt utan större rubbningar, upplever vi ofta en inre harmoni och tillfredsställelse.
Att aktivt upprätthålla regelbundna vanor och en stabil dygnsrytm främjar vår mentala balans och ger oss en känsla av kontroll över tillvaron.
I detta avsnitt skryter Urban ohämmat om sina fantastiska rutiner, medan Lisa är övertygad om att rutiner gör livet urtrist. Martin chockar resten av panelen med att erkänna att han lever ett liv med goda rutiner.
I alla vd-ar i Silicon Valley med självaktning upprätthåller en rad utvecklade rutiner som ofta startar så tidigt som fem på morgonen, innefattar meditation, träning, läsning och någon typ av diet. Detta kan vi skratta åt, men forskningen har visat att goda rutiner är bra för oss.
Många rutiner etableras nästan av sig själva, utan att vi reflekterar över det. För den som upplever att rutinerna saknas, kan ett första steg vara att registrera sina faktiska aktiviteter under en veckas tid. Detta ger en tydligare bild av vilka möjligheter som finns att byta ut eller öva in nya vanor, en i taget.
Samtidigt som rutiner är av största vikt för vår psykiska hälsa, behöver vi också variation i tillvaron. Ibland kan det vara välgörande att hoppa över en träning för att umgås med vänner eller prova en ny fritidsaktivitet. Nya upplevelser stimulerar glädje, nyfikenhet och stärker vårt självförtroende. Precis som med det mesta i livet, handlar det om att hitta en balans.
Sömnen utgör grunden för vår dagliga prestation och välmående. Experter betonar vikten av att sova tillräckligt många timmar per natt, men också att hålla sig till ungefär samma vilotider varje dygn. Genom att etablera fasta rutiner för sänggående och uppvaknande, underlättar vi för kroppens naturliga cykler att frigöra de hormoner och signalsubstanser som styr vår vakenhet och trötthet.
Regelbundenheten spelar en lika avgörande roll när det gäller vårt näringsintag. Genom att äta vid ungefär samma tidpunkter varje dag, hjälper vi kroppen att reglera hunger- och mättnadssignalerna på ett effektivt sätt. Oregelbundna matvanor kan bidra till ökad stress, då hormonnivåerna rubbas och hungerkänslorna blir mer frekventa och intensiva. Detta kan i sin tur leda till nedsatt koncentrationsförmåga och en förhöjd upplevelse av press i vardagen.
Regelbunden fysisk aktivitet får kroppen att producera humörhöjande hormoner och signalsubstanser som bidrar till stressreglering. Att bryta upp stillasittande med korta rörelseparade under dagen kan förebygga vanliga smärtproblem och öka vår förmåga att fokusera, bibehålla energinivåer och må bra.
När du skapar ditt schema, fundera över vad som är absoluta måsten och vad som enbart är önskemål. Schemat bör ge dig mer ledig tid, eftersom du slipper fundera över vad du ska göra härnäst eller hur du ska prioritera. Men det bör också tillåta flexibilitet när något oförutsett dyker upp eller när behov och preferenser förändras.
Med jämna mellanrum, när prioriteringar ändras eller större livshändelser inträffar, är det klokt att se över och justera schemat efter de nya behoven. En rutin som fungerade under en period kanske behöver modifieras när förutsättningarna skiftar. Att vara flexibel och anpassningsbar är en förutsättning för att rutinerna ska fortsätta att främja välbefinnandet.
Bild: Stockholm, Skeppsbron 2 Från gamla Skeppsbron, 1960. Interiör. Telemuseums bildsamlingar / Tekniska museet, Digitalt museum, Public Domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
