Ifall vi har upplevelser av att våra föräldrar inte kunde ge oss närhet och kärlek och det vi behövde, framför allt under den första tiden i livet, är det lätt att skuldkänslor slår rot i oss och skapar en föreställning att vi inte är värda att vara älskade.
Känslan av övergivenhet kan vara så ångestladdad för det lilla barnet i oss att det stänger av alla outhärdliga känslor för att överleva.
Överlevnadsstrategin fungerar och leder till att mönster skapas där vi inte är i kontakt med våra behov under livets lopp. Vi kan bli deprimerade för vi vet inte vad vi känner, vad vi vill eller vad vi vill ha. I värsta fall blir vi behovslösa och behöver ingen, men våra kroppar minns vad vi varit med om och avslöjar genom olika symtom vad vi har glömt och stoppat undan i det undermedvetnas gömmor.
Vad händer när vi vaknar upp och börjar vår inre resa? Skulden kommer som ett brev på posten när vi bejakar oss själva och våra behov, för vi tror ju inte att vi är värda allt det goda i livet. Hur viktigt är det inte då att låta skuldkänslorna vägleda oss till det vi har glömt för att kunna minnas, läka såren och inse hur värdefulla vi är!
I avsnittet pratar vi även om hur andra vuxna än föräldrarna kan bidra till att reparera en bristfällig anknytning.
Sussie berättar också att hennes mamma från andra sidan har uppmanat henne att hjälpa Sussies dotter att bryta det generationsmönster av övergivenhet och skuld, som genomsyrar släktledet, i syfte att förhindra de destruktiva känslorna att fortsätta gå i arv.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör Ann-Christine Magnusson. Innehållet i podden är skapat av Ann-Christine Magnusson och inte av, eller tillsammans med, Poddtoppen.
