Höga Visan är titeln på en erotisk dikt som ingår i gamla testamentet. Genom historien har somliga undrat över vad den egentligen har att göra i bibeln. Ända fram till 200talet tvekade judenheten inför om den verkligen skulle få ingå bland de andra heliga skrifterna, och även genom kyrkans historia har texten väckt huvudbry.
I en serie samtal reflekterar jag, Carl Stattin tillsammans med prästen Pål Resare kring vad det var som gjorde att man i den tidiga Alexandrinska mystika traditionen, med början i Origenes, valde att utlägga Höga Visan som det kristna mysteriets kärna. Detta gör vi genom att djupdyka i den främsta Alexandrinska uttolkningen av Höga Visan, ett omfattande Magnum Opus, författat av Gregorios av Nyssa, i vilket han utvecklar sin lärofader Origenes uppfattning om att den Höga visans erotik är en inbjudan till en högre form av Gudsrelation; präglad av samma kärlek, samma flammande Eros, som den hos ett ungt älskande par, i vilket mystikern genom ett antal steg förenas med Gud som sin älskade, i en himmelsk bröllopskammare.
Men det är när Gregorios avslöjar mysteriernas fulländning som den verkliga storslagenheten i hans vision slutligen visar sig. Gregorios skriver nämligen att den som nått fram till föreningen med Gud i höjden därefter skall nedstiga med mysteriet, från bröllopskammaren i de himmelska höjderna, ned till sin jordiska bädd. Det är nämligen där, i den utlevda jordiska kärleken människor emellan som mötet med Gud skall fullbordas. Det är i det jordiska mötet med den du älskar som det kristna mysteriet når sin verkliga fulländning.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör Den fördolda världen. Innehållet i podden är skapat av Den fördolda världen och inte av, eller tillsammans med, Poddtoppen.
