Om det dramatiska skiftet i Sveriges syn på Kina från möjligheternas land till systemrival. Hör vad som fick relationen att krackelera och hur Sveriges inträde i Nato kan leda till en hårdare linje.
Sverige upprättade som första västland diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina 1950. Under flera decennier tittade såväl politiker som näringsliv österut med förhoppningsfulla blickar och stora visioner. Men under 2010-talet har synen på Kina kommit att omprövas i grunden. Idéerna om att handel och utbyte skulle kunna göra Kina mer demokratiskt har övergetts. Idag i Europa betonas istället behovet att minska vad som betraktas som ett riskfyllt beroende av Kina och Kina beskrivs som en systemrival. Sveriges regering å sin sida betonar att Kina-linjen ska vara förankrad i EU och i det transatlantiska samarbetet.
Fallet Gui Minhai och aggressiv diplomati
I Sverige syns ett tydligt skifte 2018. Den svenske medborgaren och bokförläggaren Gui Minhai kidnappades då för andra gången i Kina. Han sitter fängslad än idag. Vid samma tidpunkt, i slutet av 2010-talet, började Kinas ambassad i Sverige att anamma en ny aggressiv retorik som även fick internationell uppmärksamhet. Idag ringar Säpo och Must in Kina som ett av de främsta underrättelsehoten mot Sverige.
Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Björn Djurberg Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Christer Tjernell
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av, eller tillsammans med, Poddtoppen.
