Utrikeskrönika 7 juni 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, onsdag.
Ja, Stockholm.
Efter nära fyra år har jag idag en ortsdatering i Sverige.
Pandemin och Kinas restriktioner och hårda inreseregler med långa karantäner gjorde att jag under flera år inte lämnade Kina.
När nollcovidpolitiken tillslut briserade kring årsskiftet så började jag resa i mitt bevakningsområde, i Östasien.
Men idag alltså, Stockholm, Sverige.
Att efter så lång tid komma hem igen är en märklig känsla. Det känns lite på låtsas. Som att jag egentligen inte är här.
Som att en del av mig är kvar i Peking och att det som nu pågår är någon typ av mellanspel.
Eller, kanske tvärtom.
Att de senaste åren i Peking var på låtsas.
För visst känns det avlägset en dag som denna, när försommarens fåglar kvittrar i varje grön buske, att tänka sig att för ett år sedan vid den här tiden så gick jag var och varannan dag till teststationen längre ner på gatan från mitt bostadsområde i Peking och fick en bomullspinne nedstucken i halsen för att testa för covid-19.
Det var ett ständigt köande för de där regelbundna covid-testen som krävdes för att hålla din digitala hälsokod grön.
Men man vande sig. Människan kan vänja sig vid mycket.
Det jag funderar på nu är hur länge det kommer ta att vänja mig vid Sverige igen.
Just nu är jag lite som ett barn, varje erfarenhet känns unik, spännande.
Häromdagen gick jag in i en matbutik för att handla och slogs av hur fantastiskt alla matvaror jag länge drömt om stod så prydligt uppradade på långa hyllplan, utställda i överdimensionerade kylskåp.
Och jag tyckte att personalen som gick runt och stökade tittade konstigt på mig.
De stirrande, liksom.
Efteråt insåg jag att det antagligen var en reaktion på att jag stirrat på dem, när jag styltigt och trevande rört mig runt i butikslokalen.
De senaste dryga tio åren har jag bott mest i Kina.
Tiden där har gett mig perspektiv på att världen är stor, omgiven som jag ofta var av den stora folkmängden och den mastodontiska arkitekturen.
Men när jag nu återvänt till Sverige så är en tanke som slagit mig att världen också är liten.
Det är en väldigt uppfriskande och betryggande tanke, tycker jag.
Det är som sagt en märklig känsla att vara hemma igen och jag tror det kommer dröja innan den ebbar ut.
Men tills dess, om du ser någon som försiktigt tassar omkring i matbutiken och som kanske misstänksamt länge fastnar med tom blick framför yoghurtkylen, tveka inte att säga hej.
Björn Djurberg, Kinakorrespondent[email protected]
