En 25-årig blir skjuten till döds vid en hållplats i Märsta. En misstänkt grips flera månader senare. Han döms för mord i tingsrätten men frias i hovrätten på samma bevisning. Snart ska fallet prövas i Högsta domstolen. Frågan är, var beviskraven för höga i hovrätten?
Spår från både offer och misstänkt på en grön jacka, DNA från den misstänkte på tomhylsor som hittats på brottsplatsen och en mobil som tillhörde den misstänkte kopplades upp i området kring brottsplatsen vid tidpunkten för mordet.
Det var några av bevisen som räckte till fällande dom för mordet i Märsta i tingsrätten, men inte räckte hela vägen i hovrätten. Det fick riksåklagaren Petra Lundh att överklaga ärendet till Högsta domstolen.
– Utifrån det som framgår av domarna och det jag kan se så anser jag naturligtvis att det skulle bli en fällande dom på det som fanns i det fallet, säger Lundh till I lagens namn.
Vi har träffat poliser som arbetar på fältet, föräldrar vars barn har mördats i gängkonflikterna, samt andra utredare och åklagare som alla tycker att beviskraven i domstolarna har höjts eller är för höga. Samtidigt håller de med om att beviskraven behöver vara höga, så var går gränsen?
I lagens namn har också träffat hovrättspresidenten i Svea hovrätt, Anders Perklev.
– Det är svårt att generellt kritisera det här. För att i den här kritiken finns det nog en önskan om att man ska sänka beviskraven och det tror jag inte är en god idé i en rättstat. Att möta brottsligheten på det sättet.
Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Jill Eriksson.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.
Podden och tillhörande omslagsbild på den här sidan tillhör Sveriges Radio. Innehållet i podden är skapat av Sveriges Radio och inte av, eller tillsammans med, Poddtoppen.