Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna, men varför?
Bachexperten Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, har upptäckt att verket är uppbyggt som en hel katedral med perfekta proportioner räknat i antal takter, i lager på lager.
Bachexperten Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, i sin tur säger att Bachs Matteuspassion är så stark att den talar direkt till oss - utan att vi känner till dess ursprungliga liturgiska sammanhang eller förstår ett enda ord om den framförs på originalspråket tyska - men vilken roll spelar då passionens språkliga rum?
"Det är av avgörande betydelse", säger Dan-Olof Stenlund, professor emeritus i kördirigering. Han har framfört verket på svenska i 40 år, först i Engelbrektskyrkan i Stockholm och sedan tillsammans med Malmö kammarkör. Vid sidan av ovanstående tre får ni också höra vad sopranen Ida Falk Winland säger om verket och också höra två arior med henne.
Musikexemplen är hämtade från ett uppförande med Dan-Olof Stenlund med kör och orkester från 2000 i Lund och Malmö, ett spår från albumet Matthäus-Passion under ledning av Philippe Herreweghe samt ett uppförande i Engelbrektskyrkan från 2008 med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister under ledning av Daniel Harding.
En dokumentär från 2019 av Berit Nygren/Sveriges Radio P2
