Det mesta av jordens vatten innehåller numera mikroplaster, alltså små, små plastbitar, knappt synliga för ögat. De finns i hav, insjöar och floder, och även i snö och is uppe i Arktis.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ny plast fortsätter att hamna i haven dagligen, närmare bestämt 22 ton per minut, eller tolv miljoner ton per år, enligt uppskattningar.
Bara runt en procent av den plasten tros befinna sig på ytan, resten finns på djupet i form av mikroplaster.
Östersjön är inget undantag, och en ny studie visar att tillflödet av nytt plastskräp är ojämt fördelat mellan österjöländerna. Mest stort skräp kommer från Ryssland och länder med mindre välorganiserad sophantering, men utflödet av mikroplaster är nästan lika stort från Sverige som från Ryssland.
Så varifrån kommer mikroplasten från Sverige? En fallstudie från Uddevalla har kartlagt källorna, för att se vilka de största utsläppsbovarna är i en vanlig svensk stad.
De senaste åren har forskare ägnat mycket kraft åt att försöka förstå hur mikroplasterna eventuellt påverkar miljön och hälsan hos oss människor. Världshälsoorganisationen WHO presenterade en större kartläggning i förra veckan, där man konstaterar att det fortfarande finns för lite kunskap, men att det hittills inte har gått att påvisa några allvarliga hälsoeffekter med de halter som finns i miljön just nu. Men mängden plast i vattenmiljön ökar hela tiden, och oro finns för att det med tiden kan komma att bli ett hälsoproblem.
Ny forskning från Östersjön visar också hur bakterier kan fästa på mikroplasterna och alltså spridas med dem.
Gäst i veckans Klotet är bland andra Johanna Ragnartz, VD på Håll Sverige rent.
Programledare: Marie-Louise Kristola.
