Mer än hälften av världens befolkning är idag under 30 år och dagens unga generation är den största någonsin. I länder påverkade av konflikt och väpnat våld är en majoritet av befolkningen unga och unga är en av de grupper i samhället som drabbas hårdast av väpnad konflikt - som drivs på flykt eller berövas möjligheter till utbildning och säkerhet. Inom säkerhetspolitiska sammanhang har unga oftast lyfts fram som ett problem som måste lösas. Många lockas in i våldsbejakande miljöer och ansluter sig till extremistiska och våldsbejakande organisationer, medan unga samtidigt under en lång tid har utgjort en förändringskraftig rörelse genom gräsrotsdrivna folkrörelser samt genom protester och demonstrationer runt om i världen.
Ett tydligt erkännande för den ofta bortglömda åldersgruppen av unga vuxna, 18–29 år, var när FN:s säkerhetsråd år 2015 antog resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen är den första i sitt slag och understryker vikten av ungas deltagande och inkludering för att bygga fred och säkerhet - en grupp som vanligtvis exkluderas från politiskt beslutsfattande. I år firar resolutionen fem år och tillsammans med den nära besläktade resolutionen 1325, kvinnor, fred och säkerhet, som i år firar 20 år, har dörren för mer inkluderande fredsprocesser öppnats.
Sverige ligger i framkant inom området unga, fred och säkerhet. Trots detta menar ungdomsrörelser- och organisationer, både i Sverige och internationellt, att implementeringen av resolution 2250 inte är tillräckligt och att mer arbete krävs. Ännu har inga nationella handlingsplaner för att implementera agendan tagits fram, men flera länder, däribland Finland, arbetar för närvarande med att ta fram en handlingsplan som ska inkludera ungas perspektiv på fred och säkerhet, kopplat till ungas deltagande i samhällsdebatten och beslutsfattande.
Konflikt, brottslighet och våld, samt socialt och ekonomiskt utanförskap kan påverka unga svenskar på en mängd olika sätt, lika mycket som väpnade konflikter kan påverka unga i konfliktdrabbade områden. I den svenska debatten lyfts ungas deltagande och inkludering i samhället ofta fram i samband med diskussioner om hur Sverige kan bekämpa extremism och minska risken för att unga lockas in i våldsbejakande miljöer, däremot nämns sällan kopplingen till ungas positiva roll som fredsfrämjare i en fredstida kontext som Sverige.
Vad kan genomförande av unga, fred och säkerhetsagendan innebära för internationell fred och säkerhet? Hur har arbetet med att inkludera unga i processer för fred och statsbyggande sett ut i länder som Irak och Demokratiska Republiken Kongo? Vilka unga kommer att inkluderas, och hur kan svenska politiker och beslutsfattare arbeta med agendan, och i vilka sammanhang?
Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden. Medverkar gör Emelie Weski, vice ordförande för LSU- Sveriges ungdomsorganisationer, Julius Kramer som arbetar med unga, fred och säkerhet på Folke Bernadotteakademin, och Aria Nakhaei som är grundare och verksamhetsansvarig för det försvars- och säkerhetspolitiska nätverket Säkerhetsforum Väst.
Podden är skapad av Hanna Waerland-Fager och redigerad av Amandah Andersson.
Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
